I wanna play in stereo
Soft helg...igen. Har inte varit ut o dansat på 1 ½ månad. Ikväll var det jag som banga, efter igår kanske det var lika bra. Måste verkligen skärpa mig. Det funkar ju inte om det ska fortsätta såhär. Ska man behöva börja med logg-bok igen? Jaja, blir bara frustrerad när jag tänker på det. I leave it be.
Pratade men nån idag som jag verkligen imponeras av. En person som sålde allt och drog iväg på andra sidan jordklotet och följde sin dröm. Han har gjort massa saker han inte trodde var möjliga, att han aldrig skulle kunna göra, men sen slutade han tänka så mycket och släppte allt. Gav upp allt och började om. Är det så jag ska göra?
För jag vill inte bo i det här landet. Vet inte om man kan skylla sina föräldrar på det, men jag är van vid annat sätt att leva och jag undrar om jag kommer stå ut med denna kyla, ensamhet och tomrum som finns här.
Men jag kan inte vänta på att nån annan ska ta mig härifrån eller att någon ska fixa det åt mig. Det är ingen som kommer göra det, man har i slutändan bara sig själv, det är bara jag som kan besluta mig för att förändra, ge upp gammalt, bygga nytt. Det har jag vetat länge, men orka ta tag och modet att göra något, en helt annan sak.
Jag har vissa planer och har mina drömmar. Men jag har alltid väntat på att någon ska komma in i mitt liv och dela samma dröm eller vara min side kick, min kompanjon. Men tänk om det är en ensam resa jag måste göra? Tänk fall alla inte är gjorda för att jobba som partners, i team? Tänk fall detta är nödvändigt för att jag ska kunna bli den jag är menad att bli?
Men hur gör man och hur orkar man om man kräks på ordet ensam, om bara vill spy galla över ord som "på egen hand", "solo", "på egna ben", "utveckla sin personlighet", "utveckla som människa"?
Tänk om man bara vill ha lite sällskap? Är det så fel? Varför anses det så svagt?
Skriver mer sen vad som hänt under veckan.
Storebror är i stan, ska slagga här, han är/har varit på Iron Maiden i globen. Har fått egen nyckel så han kommer väl hem nångång sent, I guess.
I'll be back.
Soft helg...igen. Har inte varit ut o dansat på 1 ½ månad. Ikväll var det jag som banga, efter igår kanske det var lika bra. Måste verkligen skärpa mig. Det funkar ju inte om det ska fortsätta såhär. Ska man behöva börja med logg-bok igen? Jaja, blir bara frustrerad när jag tänker på det. I leave it be.
Pratade men nån idag som jag verkligen imponeras av. En person som sålde allt och drog iväg på andra sidan jordklotet och följde sin dröm. Han har gjort massa saker han inte trodde var möjliga, att han aldrig skulle kunna göra, men sen slutade han tänka så mycket och släppte allt. Gav upp allt och började om. Är det så jag ska göra?
För jag vill inte bo i det här landet. Vet inte om man kan skylla sina föräldrar på det, men jag är van vid annat sätt att leva och jag undrar om jag kommer stå ut med denna kyla, ensamhet och tomrum som finns här.
Men jag kan inte vänta på att nån annan ska ta mig härifrån eller att någon ska fixa det åt mig. Det är ingen som kommer göra det, man har i slutändan bara sig själv, det är bara jag som kan besluta mig för att förändra, ge upp gammalt, bygga nytt. Det har jag vetat länge, men orka ta tag och modet att göra något, en helt annan sak.
Jag har vissa planer och har mina drömmar. Men jag har alltid väntat på att någon ska komma in i mitt liv och dela samma dröm eller vara min side kick, min kompanjon. Men tänk om det är en ensam resa jag måste göra? Tänk fall alla inte är gjorda för att jobba som partners, i team? Tänk fall detta är nödvändigt för att jag ska kunna bli den jag är menad att bli?
Men hur gör man och hur orkar man om man kräks på ordet ensam, om bara vill spy galla över ord som "på egen hand", "solo", "på egna ben", "utveckla sin personlighet", "utveckla som människa"?
Tänk om man bara vill ha lite sällskap? Är det så fel? Varför anses det så svagt?
Skriver mer sen vad som hänt under veckan.
Storebror är i stan, ska slagga här, han är/har varit på Iron Maiden i globen. Har fått egen nyckel så han kommer väl hem nångång sent, I guess.
I'll be back.
1 kommentarer:
Vi delar exakt samma tankar om det här landet.. i alla fall under vintern.
Jag tänkte göra slag i saken lagom tills nästa mörkerperiod börjar. Inte emigrera för gott, men australien i ett år känns som en bra början.
Du är välkommen att hälsa på då, för inspiration, om det känns som en jobbigt stor grej att ta tag i, vilket har hindrat mig hittils.. men nu får det fan va nog.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida